Sadeltak
Två takfall som möts i en nock, med gavelspetsar på kortsidorna. Det är den vanligaste taktypen i Sverige och har varit det länge, av goda skäl: konstruktionen är enkel, snön rinner av, och vinden får inget bra grepp.
För ett takbyte är sadeltaket det mest okomplicerade. Få vinklar, inga valmar, korta ränndalar. Priset per kvadratmeter blir därför oftast lägre än på ett tak med samma yta men mer komplicerad form.
Valmat tak och halvvalm
På ett valmat tak sluttar även kortsidorna, så att taket möter fasaden hela vägen runt utan gavelspetsar. Halvvalm är mellanvarianten där bara den övre delen av gaveln är avskuren.
Valmen ger huset ett lugnare uttryck och skyddar fasaden bättre mot slagregn. Den kostar samtidigt mer att lägga om: varje valm är en snedskuren rad pannor och en plåtdetalj som ska sitta tätt. Vinklarna där takfallen möts, ränndalarna, är dessutom de punkter som samlar mest vatten och löv.
Pulpettak
Ett enda takfall som lutar åt ett håll. Vanligt på garage, tillbyggnader, carportar och modernare hus. Konstruktionen är enkel och tar lite material.
Lutningen brukar vara flackare än på ett sadeltak, vilket påverkar valet av täckning. Är lutningen låg blir pannor olämpligt och plåt eller tätskikt tar över.
Mansardtak
Mansardtaket har brutna takfall: en brant nedre del och en flackare övre. Formen ger fullhöjd i vindsvåningen och känns igen från sekelskifteshus och funkisvillor.
Vid ett byte är brytpunkten mellan de två lutningarna det kritiska stället. Där möts två plan i en vinkel som måste vara tät, och den branta delen kräver ofta både ställning och särskild säkring för att kunna arbetas på.
Låglutande och platta tak
Helt platta tak finns knappt i praktiken. Även de som ser plana ut har ett fall så att vattnet leds till avlopp eller ränndal. I Sverige gäller det främst garage, uterum, altantak och flerbostadshus.
Här går pannor bort helt. Tätskiktet gör hela jobbet, oftast takpapp i ett eller två lager eller en svetsad duk. Skarvar, uppvik mot väggar och genomföringar avgör om taket håller tätt, och de kräver ett annat hantverk än pannläggning.
Takstolar, råspont och luften däremellan
Under täckningen sitter takstolarna, som bär hela konstruktionen. På dem ligger råspont eller en annan bärande skiva, och på den underlagstäckningen. Formen på taket bestäms av takstolarna, och det är därför en ombyggnad av taklutningen är ett helt annat projekt än ett takbyte.
Ventilationen är den del som oftast glöms bort. Ett kallt vindsutrymme behöver luft som rör sig från takfoten upp till nocken för att fukt inte ska bli stående. Täpper man till luftspalten vid en isolering, eller lägger ett nytt tak utan att återställa ventilationen, kan resultatet bli fukt på vinden trots att taket i sig är tätt.
Så påverkar formen priset
Två tak med samma yta kan skilja rejält i pris. Det som driver upp kostnaden är antalet detaljer: valmar, ränndalar, kupor, takfönster, skorstenar och genomföringar. Varje sådan punkt är plåtarbete som tar tid och som måste bli rätt.
En fri, rak yta går fort att lägga. Ett tak med fyra kupor, två skorstenar och en ränndal i mitten gör inte det. Vill du se vad som mer styr slutsumman finns en genomgång i guiden om vad ett takbyte kostar.